Konstruktör

Peder Wik började som CNC-operatör på Huddigs maskinavdelning i augusti 2010. I dag är han konstruktör på en helt annan avdelning.

– Potentialen till personlig utveckling är stor här på Huddig. Det är mycket det som gör att jag trivs så bra här. Jag tror att min resa är ett bra exempel på den potential som finns. Att det faktiskt är möjligt att ta ett kliv från en tjänst till en helt annan. Sen tycker jag om stämningen här också och att jag har så bra arbetskamrater, säger han.

Att Peder ens hamnade på Huddig berodde på att erbjöds möjligheten att läsa det fjärde året på Bromangymnasiets Industritekniska program (HIT), där man praktiserar fyra dagar i veckan på ett teknikföretag.

– Jag fick höra att Huddig var sugen på en duktig CNC-operatör. Eftersom det var det jag utbildade mig till valde jag Huddig i första hand och så fick jag det.

Efter praktiken blev han erbjuden fortsatt arbete på företaget.
– Jag jobbade som CNC-operatör fram till 2014. Då fick jag gå upp till konstruktionsavdelningen istället, eftersom det behövdes resurser där och jag hade ritat litegrann innan. Jag körde lite både och ett tag, men nu är det 100 procent konstruktion som gäller, säger han.

Att Peder bytte tjänst berodde på att han ville ha nya utmaningar.
– Jag kom till en punkt där jag kände att min utveckling hade avstannat. Jag hade kommit in i jobbet som CNC-operatör och lärt mig hur alla jobb skulle köras. Ibland kom det in nya grejer och då var det roligt. Men det hände för sällan. Här på konstruktion går det nästan inte en dag utan att jag lär mig något nytt.

I dag finns det nio ordinarie konstruktörer på Huddig och gruppen jobbar väldigt multifunktionellt.

– Det tycker jag är positivt. Det är inte en konstruktör som kör hydraulik, en som kör plåt och så vidare. Vi har ju förstås våra specialiteter. Men det blir ändå väldigt blandat. Jag kör till exempel mest plåt och svetsade konstruktioner. Men jag håller även på med hydraulik. Elektronik har det också blivit i form av 90-voltsbatteriet till Tigon, säger Peder.

Den största utmaningen tycker han är att få plats i de befintliga ramarna.

– Vår maskin är så pass komplex redan och består av mycket komponenter på liten volym.

Att få in en ny komponent kan vara en jätteutmaning, för att det redan är ett välfyllt område rent fysiskt. Man måste kanske flytta på fem andra komponenter först för att optimera utrymmet, säger han.

En annan utmaning som troligen de flesta som jobbar med produktutveckling tampas med är att hitta en enkel och kostnadseffektiv lösning på ett avancerat problem.
– För att kunna göra det måste man som konstruktör klara av att attackera problemet från många olika vinklar oberoende av varandra.

Om man vill bli konstruktör tror Peder att intresse är en viktig del.

– Jag har ju inte den akademiska utbildningen som många andra konstruktörer har. Men jag har ett genuint intresse och det har jag haft ända från första början. Kanske inte just för grävlastare och entreprenadmaskiner men för bilar, motorer och maskiner generellt. Jag vet vad en dieselmotor är sedan tidigare. Jag vet precis hur den fungerar. Det har underlättat mycket, säger han.

Och även på fritiden är det motorer och bilar som gäller.

– Jag gillar amerikanska bilar. Just nu har jag en Cheva Camaro från 1969 som kommer att vara mitt fokus ett tag framåt. Den är i originalskick just nu, men så ska den inte förbli. Jag tycker om dragracing också. Har kört lite grann på låg hobbynivå och brukar resa och kolla på tävlingar. Tanken är att få ut den bilen på en bana också. Men innan dess krävs mycket jobb, avslutar han.